Industri 4.0 riskerar skapa osmarta fabriker

En krönika av Mats Björk, vår digitala strateg. Krönikan publicerades först i tidningen WE nr 2. Tidningen ges ut av vår kund SSG

"Den förväntan vi har på Industri 4.0 och smarta fabriker är mycket stor. Begreppet, som myntades av det tyska statliga Industrie 4.0, används ofta för att beskriva framtiden. Men räcker verkligen innehållet till i detta program, som också ligger till grund för andra globala teknikmanifestationer? Eller kan denna satsning rent av skapa osmarta fabriker? Jag är rädd för det", skriver Mats Björk, digital strateg på den digitala byrån Esatto, i denna provokativa krönika.

Arbetsgruppen som fick uppdraget att planera och prognostisera industrins utveckling i Tyskland under 2011 var ett modernt komponerat team - ruggigt kompetenta, korsfunktionella och begåvade, stora i tanken och med digra meritförteckningar. Gräddan av den tyska forskningsunionen helt enkelt.

När de senare fick möjligheten att redovisa frukten av deras arbete under 2011 hade de enats under en slagkraftig term – Industrie 4.0. Det var riktigt bra. Ordet smakade fint i munnen. Det lovande framtid och kändes som ett riktigt lyckat gifte mellan IT och Industri.

Någonting med datorer hjärta någonting med industri.

Begreppet enade oss

Det var lite klurigt att förstå exakt vad som menades med de teknologier och koncept som i början samlades under termen, men efter några år började det att falla på plats. Koncepten mognade och nya smarta ”things” äntrade scenen.

Resultaten från experiment och införanden renderade i fina praxis för oss andra. Äntligen började vi få ordning på hur industri, IT, automation, data och allt det där ska sitta ihop på riktigt. Begreppet enade, konformade och guidade oss - mot exakt samma dike som IT-branschen har harvat i under de senaste 20 åren.

För när industrin gifte sig med IT ärvdes också IT-branschens stora problem. Vi inom IT-branschen har aldrig riktigt förstått vilka problem vi ska lösa? Och för vem? Och för att vara helt ärlig - vi har liksom aldrig varit så speciellt intresserade heller. Vi har snarare fokuserat på hur man ska göra. Att komma med grymma lösningar med spännande teknik och med nästa ”coola” koncept.

Klyftan har blivit stor

Det hela har egentligen varit en kulturell grej. Det har helt enkelt inte funnits naturligt i vår tankesfär att verka på något annat sätt faktiskt. Men priset för våra tillkortakommanden har blivit oerhört kostsamt; Det har uppstått en separation mellan vad som är ”verksamhet” och vad som är ”IT”.

Och här har klyftan ibland varit så stort att vi har haft helt olika språk och uppfattningar om vad som är viktigt, liksom olika beteenden och kultur. Som två bittra grannländer har vi pratat förbi varandra, gett varandra tjyvnyp, lagt krokben, kikat snett och skyllt på varandra. Till ingen nytta för någon – allra minst för slutanvändaren. Nu ska priset betalas.

Vår samtids största gissel

Så det i särklass viktigaste arbetet som pågår i alla verksamheter idag är hur man ska få IT, verksamhet och mänskligt beteende att fungera ihop. De mest framgångsrika företagen på jorden idag är nämligen företag, där IT och verksamhet sitter ihop och där de främsta prioriterade områdena är beteende, psykologi, kognition och mötet mellan människa och maskin. Vi pratar naturligtvis om digitala verksamheter.

Så det är någonstans här jag tycker att Industri 4.0 är svagt. För om vi använder Industri 4.0 som en guide för framtiden och förväntar oss att satsningen på smarta fabriker ska lösa biffen, så kan vi åka på en rejäl hurring av vår samtids största gissel – nämligen att människors beteenden samtidigt förändras med en aldrig tidigare skådad hastighet.

Det behövs så mycket mer

Avslutningsvis - missförstå mig rätt. Jag tycker att Industrie 4.0 ger en suverän verktygslåda för automation, optimering av processer, operation i realtid, prediktivt underhåll, nya underbara lösningar med hög flexibilitet på en teknisk nivå som stöttar sunda verksamheter. Det är viktigt.

Men i en komplett omställning till en digital framtid, så behövs mycket mer än så. Man brukar säga att nya verktyg leder till nya arbetssätt som leder till ny kultur.

Så om vi omfamnar det talesättet och delar upp våra resurser i dessa tre områden - teknologi, organisation och kultur - tror jag att vi står bättre rustade inför vår spännande digitala framtid.

Vår tekniska, organisatoriska och kulturella transformering förtjänar alla lika mycket av allas vår kärlek.

Lycka till!

3 kritiska invändningar mot Industrie 4.0

1. Industrie 4.0 är fattig på kunskap kring nödvändiga kulturella och organisatoriska förflyttningar

Det här är min främsta kritik mot Industrie 4.0.

Ingenstans i praxis och guider kring Industrie 4.0 tas vikten upp av att förstå de egna kundernas nya behov och hur vi ska sätta upp bra arbetssätt för att förstå och förekomma deras förväntan.

Det finns en överhängande risk för att Industrie 4.0 kraftigt underskattar behovet av nya affärsmodeller, nya leveransmodeller och hur samverkan mellan avdelningar och partners ska ske. Industri 4.0 säger dessutom ingenting om vilken typ av företagskultur som ska generera smarta fabriker och de produkter som fabrikerna skapar.

2. Industrie 4.0 har för stort fokus på produktionsoptimering

Termen har nu sju år på nacken och mycket har hänt sedan mässan i Hannover 2011. Men om strategin framåt för en klassisk industriell verksamhet enbart är ”mer av samma till lägre kostnad och högre kvalitet”, så exponerar man sig för onödiga risker.

Den här är en riktigt tuff puck - för det har med kulturen att göra.

Industriell kultur har, mig veterligen, under de senaste 50 åren med rätta haft ett produktionsoptimeringsfokus.

Men när slutkundernas beteenden och behov snabbt svänger, så stämmer inte alltid de gamla modellerna. Kunden kan helt plötsligt vara redo att betala tio gånger mer för en visst utvecklad slutprodukt, eftersom den ger nya värden. Då är det inte längre bara produktionsoptimering, som skapar nytta utan framför allt produktutveckling. Det kräver ett helt annat fokus, en annan kultur och en annan kompetens.

3. Industrie 4.0 tar inte tillräcklig hänsyn till den enorma samhälls-omställning vi står mitt i

Mot denna bakgrund bör vi kanske därför redan nu istället diskutera Industri 5.0 i form av ett koncept som är bättre anpassat till en digitaliserad värld och som genererar en högflexibel helautonom industri, som är hundraprocentigt cirkulärekonomisk, högprediktiv genom AI och där den fysiska materialkostnaden i produktionen är nära noll och värdegenereringen mer har med data och mönster att göra.

Vi står inför ett av de största teknik-skiftena, som människor på jorden upplevt. Mot denna bakgrund känner jag att Industri 4.0 är lite snäv i tanken och inte visionär nog. Den är för lite grundad i vilka behov som ska tillgodoses och för mycket grundad i viljan att producera någonting än mer effektivt.